Kåntry
Har haft en tung period med country det senaste året. Jag har alltid lånat ett öra till countryn men jag har inte gjort den där riktiga djupdykningen i den förrän i våras. Det började med Townes Van Zandt och efter det har jag plöjt igenom det mesta - från Jimmie Rodgers och Hank Williams till Willie Nelson, Steve Earle, Dolly Parton och Johnny Cash. Jösses, jag känner mig som en guldgrävare som har hittat själva moderådern. Om man som jag är intresserad av det där konstiga landet i väster så utgör bluesen och countryn nyckeln till kunskapen om hur de människor hade det som har format det land som vi känner som USA. I dessa dagar när USA:s agerande håller på att dra med sig världen i en våldsspiral vars like vi inte har sett sedan Hitlers glada dagar har countryns position stärkts - det är det vanliga folkets historia som skrivs i den genuina countryn. En musik som förklarar och tar ställning och som faktiskt ger hopp om en förändring. Som Steve Earle säger: "The Revolution starts now..."

3 Comments:
Som sager Jack Straw - " oh those crazy americans ! ". everything in excess as usual. i say, " let's give 'em a little time and perhaps they will come to their senses."
Jag skulle ljuga ganska kraftigt om jag skulle säga att jag är ett stort country-fan, även om jag tycker att en del av det är klart lyssningsbart, men av en underlig slump har jag lyckats zappa in på en dokumentär om countryns historia som gått i nån TV-kanal de senaste veckorna. Vet inte kanal(antar SVT), eller vad den heter, men har ändå lyckats se 3 av 4 avsnitt, och det var klart intressant. Speciellt ursprunget när det tog sig ned ifrån Kentuckys kullar med sitt blåa gräs.
/Anders Ytterström
Det kan ta tid att tillänga sig kåntrysmaken, men den kommer om man ger den tid. Många brukar ju gilla musiken från O Brother, Where Art Thou utan att för den skulle räkna sig som countryfans. Ju längre man går tillbaka i historien, desto mer knyts countryn och bluesen samman.
Man får inte ha bråttom när det gäller musik. Mig tog det nästan tjugo år innan jag upptäckte jazzen, och ytterligare fem innan jag gav mig på countryn.
Post a Comment
<< Home